Barnen ifran Frostmofjaellet
Fitinghoff, Laura, 1848-1908
Swedish
We will print you a perfectly bound paperback of your selected title and send it to you at your nominated address
Below is a summary of Barnen ifran Frostmofjaellet
_________________________________________________________________
Laura Fitinghoff
Barnen ifran
Frostmofjaellet
En barnberaettelse
foer sma och stora
A.-B. Ljus' Foerlag
Stockholm
Centraltryckeriet, Stockholm, 1907.
Professor John Berg,
den sjaelsstore, outtroettlige maenniskovaennen,
tillaegnas denna bok af
foerfattarinnan.
_________________________________________________________________
Innehall / Table of Contents
Foeretal
Noedar och barkbroed
Kap. 1. Sju sma vaernloesa
Kap. 2. Med vargspar i sikte
Kap. 3. Glasoegonkarlen
Kap. 4. Under morgonrusket, inne och ute
Kap. 5. Alle man till verket
Kap. 6. Glasoegonkarlen ater ensam
Kap. 7. Skingrade
Kap. 8. Hvart har Maerta-Greta tagit vaegen
Kap. 9. "Millmaste Tana"
Kap. 10. En sa fin liten stinta
Kap. 11. Smastintorna, baegge
Kap. 12. Arbetsfoertjaenster och penningfragor
Kap. 13. I den doedas staelle
Kap. 14. Per-Erik och Anna-Lisa
Kap. 15. Det spoekar pa isen
Kap. 16. I Roefvarekula
Kap. 17. "Kasken"
Kap. 18. Broellopsgarden
Kap. 19. Pa flykt
Kap. 20. Eld
Kap. 21. I egen, groen stuga
Kap. 22. Husbond och matmor
Kap. 23. Undanjagade
Kap. 24. Ett ofoermodadt aterseende
Kap. 25. Lappkata och renskjuts
Kap. 25. Ater pa egen hand
Kap. 26. "Bruden"
Kap. 27. Illa ute, i val och kval
Kap. 28. Manke och Gullspira
Kap. 29. Naer Manke vardt ensam
Kap. 30. Ute i baerskog
Kap. 31. I strid med Bjaenntasse
Kap. 32. Uppe i faebodarna
Kap. 33. Grael, och allt vael
Kap. 34. Ater pa predikstol
Kap. 35. Annat att taenka pa
Kap. 36. Ater ett saendebud fran mor
Kap. 37. Indianer
Kap. 38. Maglena
Kap. 39. Alla sju fran lillgrastugan
_________________________________________________________________
FOeRETAL.
Vid en diskussion om "Vara barns noejeslaesning", som jag foer en del ar
se'n oefvervar, faellde en kaend talare, en s.k. "frifraesare" yttranden i
fragan, som gingo ut pa att naemnda art af litteratur nu naermast tyckes
vara afsedd foer endast den bildade klassens barn. De aero hjaeltarna,
hjaeltinnorna i barnboeckerna, naer dessa senare aero af den raetta arten.
Naer dessa hjaeltar och hjaeltinnor sjaelfva, eller genom aedelmodiga
"upphoejda" anhoeriga komma i kontakt med allmogens barn och barnen ur
de djupa leden blir detta till en roerande handling. Hjaeltar och
hjaeltinnor fa naera nog helgonglorian oefver sig naer de i vaelgoerenhets-
eller foerbaettringssyfte "aegna" sig at dessa taliga beskedliga sma vap,
eller elaka illmariga lymlar till underklassbarn med hvilkas innerstas
tankar och mening de, trots allt, sta fraemmande och ofoerstaende utan
aning om att dessa foeremal foer barmhaertighet och aedel nedlatenhet aero
deras jaemlikar i medfoedd begafning, och i fantasiens mottaglighet foer
intryck af olika art. Ma noejeslaesningen besta af boecker, daer barnen
fran alla klasser kaenna igen hvarandra, och kaenna igen sig sjaelfva, i
deras egen omgifning. Det blir det baesta och verksammaste medlet att
en dag fa folk af skild bildningsgrad att foersta och raett bedoema
hvarandra.
Ock en sak till. Vi maste fa till stand en sadan prisbillighet pa
noejeslaesningslitteraturen, att boecker fran goda kaenda pennor, hvilka
nu i dyrbar utstyrsel na blott de foermoegna hemmen, i foerenklade,
billiga upplagor komma ut oefver hela landet och laera barnen fran de
manga sa olika landskapen att fa syn pa och intresse foer hvarderas
saermaerken i natur, sprak, folklif. Sadana boecker skulle moejligen komma
att uttraenga den osunda kolportoerlitteratur och jolmiga
Back